Ett av tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i förskolan får inte de anpassningar som det behöver. Det visar en ny rapport från Riksförbundet Attention.
– De här barnen måste få stöd och anpassningar tidigt, precis som de har rätt till. När det inte sker riskerar vi en utslagning av barn redan i förskolan, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Ungefär fem procent av alla barn i förskolan beräknas ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel adhd eller autism. Många fler har liknande svårigheter, och antalet ställda diagnoser ökar i takt med ålder.

Attentions förskolerapport är baserad på en enkätundersökning med föräldrar till barn med NPF i förskolan. I enkäten uppger hela nio av tio föräldrar att deras insatser är avgörande för att barnet ska få rätt stöd.Rapporten visar samtidigt att förskolan har dåliga förutsättningar att ge det här stödet och föräldrarna vittnar bland annat om för stora barngrupper och för lite personal. Hälften av föräldrarna uppger att personalens kunskap om NPF är antingen dålig eller obefintlig.

Frånvaro redan i förskolan

Nästan hälften av föräldrarna uppger att deras barn har varit hemma från förskolan på grund av bristande anpassningar utifrån funktionsnedsättningen. Attention har i tidigare rapporter pekat på en stor risk för att barn och unga med NPF hamnar i ofrivillig skolfrånvaro, och nu blir det tydligt att den tendensen finns redan i förskolan.

Att anhöriga till barn med NPF drar ett tungt lass och lever med en stor oro för sina barn är återkommande i Attentions rapporter. Den nya rapporten visar att den oron uppstår redan i förskolan, där hälften av föräldrarna känner oro för barnets situation på dagarna. Det som oroar är sociala svårigheter samt förskolans strukturella förutsättningar som brist på resurser och låg kunskap om NPF. Dessutom lever föräldrarna med en tidig oro inför övergång till förskoleklass och framtida skolsituation.

– Vi vet vad som behövs. Det behövs fortsatt ökad kunskap om NPF, både hos personal och ledning på förskolan. Det behövs förberedelser och samverkan för att få till en bra övergång till förskoleklass och skola. Förskolan behöver också bli bättre på att lyssna på föräldrarna, som är de riktiga experterna på sina egna barn, säger Anki Sandberg.

Snabba fakta från Riksförbundet Attentions förskolerapport

  • 33 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn inte får de anpassningar som barnet behöver.
  • 88 procent av vårdnadshavarna upplever att deras insats är helt eller delvis avgörande för att barnet ska få rätt stöd på förskolan.
  • 46 procent av vårdnadshavarna upplever att kunskapen om NPF är dålig och 4 procent upplever den som obefintlig.
  • 46 procent av vårdnadshavarna uppger att barnet varit hemma från förskolan på grund av bristande anpassningar utifrån funktionsnedsättningen.
  • 49 procent av vårdnadshavarna upplever oro för barnets situation på förskolan.

Rapporten är baserad på en enkätundersökning som genomfördes i februari-mars 2024. Enkäten riktade sig till vårdnadshavare till barn i förskolan med NPF-diagnos, under utredning eller med upplevd NPF-problematik. Drygt 800 personer svarade på enkäten.

Läs hela rapporten

Riksförbundet Attentions förskolerapport ”Vissa pedagoger är riktiga stjärnor. Vissa verkar inte förstå alls.”  finns att läsa i sin helhet här.

Rapporten har tagits fram inom projektet Förskolelyftet som är finansierat genom Allmänna arvsfonden. Läs mer om projektet.