AuDHD och hormoner genom livet, hur hänger det ihop?
maj 2024Att det finns skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, kommer nog inte som någon större överraskning för särskilt många vid det här laget. Men tyvärr har dessa insikter inte sipprat ut på särskilt bred front i samhället ännu. Fortfarande är kunskapsluckorna vidöppna på många ställen inom förskola, skola, fritidsverksamheter, sjukvården, socialtjänsten och på arbetsmarknaden. Även om intresset för hur biologiska könsskillnader påverkar både kroppslig och psykisk hälsa har ökat de senaste åren är det ett faktum att det varit pojkens och mannens kropp som varit normen för i princip all forskning som gjorts kring NPF-diagnoser. Men flickor och kvinnor är inte bara ”pojkar med flätor”, eller ”lite mindre män”. Det finns biologiska faktorer, som till exempel våra olika könshormoner, som påverkar risken för massor av olika hälsoproblem, både i kroppen och hjärnan. Trots det utgår i princip alla vård- och stödinsatser i princip uteslutande på hur det är för pojkar och män. En så här snedvriden verklighetsuppfattning är inte bara djupt orättvis utan kan få långvariga hälsomässiga konsekvenser för en stor grupp flickor och kvinnor med olika NPF-diagnoser. I den här gästkrönikan hos Attention sammanfattar jag det vi trots allt vet om kopplingen mellan adhd och kvinnliga könshormoner i livets olika faser. För mig är det viktigt att inte tappa bort det biologiska perspektivet i såväl sjukvård som egenvård och just nu bygger jag, Letterlife, ett digitalt egenvårdsstöd för vuxna kvinnor med adhd (oavsett om man har en formell diagnos eller ej).
