Tidningen Attention

Bli medlem Logga ut
Annons för tidningen attention
Annons för tidningen attention

Neurodiversitet – neurologisk mångfald

I Sverige fanns begreppet neurodiversitet med på nyordslistan 2023, men ordet myntades redan i slutet av 1990-talet internationellt sett. Neurodiversitet handlar om neurologisk mångfald, säger Hanna Bertilsdotter Rosqvist som forskar på området.– Ett neurodiversitetsperspektiv blir alltmer vanligt inom autismforskningen och det innebär att ett inifrånperspektiv på autism betonas. Neurodiversitet fanns med på nyordlistan 2023 – en årlig lista på tidstypiska nya svenska ord och uttryck som ges ut av Språkrådet i Sverige. Hanna Bertilsdotter Rosqvist är docent i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör främst frågor kring identitet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där hon bland annat fokuserar på autism och adhd utifrån ett neurodiversitetsperspektiv.

Stort forskningsprojekt om språkstörning/DLD

Språkstörning/DLD är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, och samtidigt en av de minst utforskade. Just nu startar KIND en stor studie för att bättre förstå orsakerna och hur en språkstörning påverkar äldre barn och vuxna.   – Det behövs mer forskning om språkstörning/DLD och vi hoppas att den här studien blir en startpunkt, säger Kristiina Tammimies som leder projektet. Mycket forskning och en stor del av insatserna kring språkstörning/DLD har fokuserat på småbarnsåren, men språkstörning hos äldre barn och vuxna har inte uppmärksammats i samma utsträckning. Projektet DLD-Sweden, som genomförs på forskningscentret KIND (Center of neurodevelopmental disorders) på Karolinska Institutet, strävar nu efter att bättre förstå utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD.

Forskning med fokus på funktionstillstånd

Diagnoser fyller en viktig roll när det gäller att erbjuda vård och stöd, men är också ett otillräckligt och trubbigt instrument när det gäller att beskriva en individs förmåga och utmaningar i sin vardag. Vi på Attention glädjer oss därför åt att Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet (KIND) fått forskningsmedel för att genomföra en bred satsning på att anpassa och implementera den internationella klassifikationen av funktionstillstånd (ICF) för adhd och autism. Begreppet funktion handlar om hur en individ i samspel med sin miljö kan hantera sin vardag och samhällets krav och förväntningar. I projektet ska man utveckla så kallade ICF Core Sets, som är en kortversion för specifika diagnoser. Projektet bygger på att personer med egen adhd- eller autismdiagnos beskriver sin egen funktionsnivå och sina svårigheter i en digital intervju. Syftet är att underlätta och standardisera bedömningen av individuella funktionstillstånd som utgångspunkt för vård, stöd och styrkebaserade insatser.

Svenny Kopp synliggör flickors specialintressen

Svenny Kopp, läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, har kämpat för att synliggöra flickor med autism i trettio år. Hon har mött hundratals flickor som intensivt beskrivit sitt specialintresse för exempelvis djur, koreanska dramer, samisk och japansk kultur, katastrofer och språk. – Flickor har sällan fått diagnos tidigare för man har inte sett deras specialintressen. Specialintresse är en källa till glädje, tröst, tillhörighet och lycka, säger Svenny Kopp – läkare, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och medicine doktor. 1992 publicerades hennes första artikel om att underrapporteringen av flickor och autism troligen berodde på en övertro till hur autism skulle se ut – det skulle se ut som hos pojkar. Då sades det att flickor inte kunde ha Aspergers syndrom eftersom de sällan hade specialintressen. Den synen har förändrats, konstaterar hon, men man likställer inte idag flickors specialintressen med pojkars:

Kvinnor med ADHD ofta känsliga för hormonella förändringar

Mycket av den medicinska forskningen har utgått från den manliga kroppen som norm och liten uppmärksamhet har riktats mot hur hormonella förändringar påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa. I ett nytt forskningsprojekt undersöker psykiatrikern Lotta Borg Skoglund och gynekologen Helena Kopp Kallner hur PMS och preventivmedelsanvändning påverkar ADHD-symtom. Förhoppningen är att bidra till en mer patientsäker och evidensbaserad vård för kvinnor som lever med diagnosen. Lotta Borg Skoglund och Helena Kopp Kallners forskningsprojekt är tvärprofessionellt och deras respektive specialistkunskaper inom psykiatri och gynekologi bidrar till en helhetsbild av hur olika typer av hormonella förändringar samvarierar och påverkar ADHD-symtom. De arbetar utifrån hypotesen att kvinnor med ADHD är mer känsliga för hormonella biverkningar av preventivmedel och att PMS försämrar deras symptom. Detta, tror de båda forskarna, har en tudelad förklaring: För det första förknippas ADHD med svårigheter att reglera dopamin, och dopaminnivåerna påverkas av östrogenets svängningar. För det andra kan kvinnor med ADHD vara extra känsliga inte bara för yttre utan också inre intryck.

Krönika

Det tog 20 år att inse att det var Tourette han hade.

Läs artikeln här.

Krönika

Hyllning till alla adhd-mammor

Läs artikeln här