“Inget barn i Sollentuna ska behöva vänta i flera år på att få rätt stöd.” Så lyder mottot för SAGA-teamet, som ger stöd till förskolor genom konsultationer, nätverksträffar och föreläsningar.

SAGA-teamet i Sollentuna kommun är ett samarbete mellan kommunen och regionen. Syftet med det tvärprofessionella teamet är tidig upptäckt och tidigt stöd med fokus på ett gemensamt ansvar för att barnen mellan 1–6 år ska få rätt stöd utifrån behov. Teamet består av representanter från BUP, föräldrastöd, specialpedagoger samt Malinamottagningen som tar emot familjer med barn 0–5 år som behöver stöd av psykolog.

– SAGA inkluderar alla barn i Sollentuna, vilket är en hjärtefråga för mig. Vi finns till för både kommunala och privata förskolor, vi tar alla ett gemensamt ansvar.

– Vi hade missat många barn om vi inte inkluderat de fristående förskolorna i vårt stöd, säger processledare Veronica Engström.

Vilket stöd behövs?

SAGA står för samarbete och gemensamt ansvar. Teamet utformades 2009 utifrån en gemensam önskan om utökat samarbete för de yngsta barnen mellan Sollentuna kommun, barn­häl­so­vård och barn- och ung­doms­psy­ki­a­trin. Inför varje läsår erbjuds samtliga förskolor tider för konsultation med teamet. Frågeställningar berör exempelvis oro för ett barn. Det kan handla om impulsivitet, utåtagerande, selektivt ätande, språkutveckling eller socialt samspel. Inför den gemensamma konsultationen med teamet fyller förskolan i en enkät:

– De beskriver sin frågeställning och svarar på frågor som: Hur orolig är jag? Vad har vi testat hittills? Därefter får förskolan en timmes konsultation med hela teamet. Återigen är fokus på hur verksamheten bäst kan möta barnet eller stärka samarbetet med föräldrar och skapa en gemensam plan till exempel.

Elevhälsa saknas

Mötet avslutas med en sammanfattning om vilket stöd barnet, familjen samt förskolan rekommenderas. Ofta förmedlas konkreta råd som kan genomföras direkt samt rekommendationer på sikt som till exempel: Fortsatt rådgivning av specialpedagoger, kontakt med kommunens föräldrastöd eller att familjen rekommenderas söka kontakt med BVC för eventuell remiss till logoped eller barn- och ungdomspsykiatrin.

– När teamet utformades hade kommunen identifierat problem som att förskolor ofta står ensamma med sin oro. Att barn med NPF behöver upptäckas tidigare och att socialtjänsten sällan fick orosanmälningar från förskola. Det saknas elevhälsa i förskolan, SAGA-teamet försöker att fylla en del av den luckan.

Anonyma konsultationer

SAGA-teamets konsultationer är anonyma. Veronica och övriga från SAGA-teamet vet bara ålder på barnet. Inga journalanteckningar förs men Veronica skriver minnesanteckningar där det tydligt framgår vilka rekommendationer förskolan får. Anteckningarna sparas ett år för att möjliggöra uppföljning. Föräldrar deltar inte på konsultationerna.

– Regionens verksamheter har en patientdatalag att förhålla sig till. När ärendet är avidentifierat kan till exempel BUP och Malinamottagningen medverka på konsultationen. Det innebär att om en förälder skulle ha medverkat är barnet identifierat, därmed skulle de ha haft journalföringsplikt.

Däremot är det vanligt att nästa steg efter konsultationen leder till att exempel föräldrastöd, specialpedagoger, förskola och familj samarbetar:

– Men då har jag släppt min samordnande roll, då jobbar de olika professionerna vidare tillsammans. Jag gör en avstämning genom en uppföljande enkät till förskolan ungefär tre månader efter konsultationstillfället. Vi uppmanar ofta förskolan i ett tidigt skede att samtala med föräldrar och återkoppla SAGA-teamets rekommendationer.

– Barnet gynnas när pedagoger och föräldrar kan samarbeta och hitta gemensam förståelse och förhållningssätt.  

Nätverksträffar

Utöver konsultationer erbjuds alla förskolor varje år fyra nätverksträffar per SAGA-team. Nätverksträffarna anordnas i tre lokala SAGA-team, för att möjliggöra att förskolor och andra professionella lär känna varandra lokalt. Årliga teman präglar innehållet i träffarna, som goda samtal om svåra ämnen, samspel mellan barn, språkutveckling och psykisk hälsa. Nät­verk­sträf­farnas fo­kus är er­fa­ren­hets­ut­byte och kom­pe­tens­ut­veck­ling.

– Våra utvärderingar visar att förskolepersonalen uppskattar upplägget med en kunskapshöjande del, varvat med diskussioner och samtal med olika professioner om ämnet. Tanken är att de som deltar på nätverksträffarna för tillbaka innehållet till sina kollegor. Många berättar att de också gör det och att de använder sig av innehållet på nätverksträffarna i sina verksamheter.

Utvärderingar visar även att förskolepersonal upplever att medvetenheten och kunskapen om olika ämnen har ökat och att de uppskattar möjligheten att samverka med andra professionella som möter de yngre barnen och deras föräldrar. De beskriver SAGA som en gemensam plattform.

Kompetenshöjande insats

Årets tema inom SAGA-teamet är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, vilket kommer att prägla innehållet på både nätverksträffar och föreläsningar:

– Vi har cirka 150 personer som lyssnar till våra föreläsningar som sker kvällstid för att så många pedagoger som möjligt ska kunna delta.

– Vi har haft möjligheten att ta in många bra föreläsare genom åren, bland annat barnrättsorganisationen Bris.

Veronica samordnar hela SAGA-teamet, planerar innehållet ihop med en styrgrupp och en arbetsgrupp, ansvarar för konsultationer, bokning av föreläsare och utvärderingar:

– Forumet är främst till för förskolor och professionella. När jag kontaktas av föräldrar hänvisas dem ofta till Sollentuna föräldrastöd, som är en del av teamet. Föräldrastödet, som har funnits länge i kommunen, stöttar både förskola och familj och kan vara med när samarbetsproblem uppstår och fungera som en brygga.

I övergången till förskoleklass kan Sollentuna föräldrastöd vara till stor hjälp:

– En första kontakt med teamet kan vara vägen in till föräldrastödet. Föräldrastödjarna lär känna förskolan och barnet, kan stötta familjen i övergången och följa med till skolan på förberedande möten.

Framtida förändringar

Veronica Engström berättar om BUP:s omorganisation som kommer påverka teamet framöver:

– Deras uppdrag har förändrats sedan teamet startade. Från början hade vi en lokal BUP-mottagning som var drivande i teamets utformning. Nu har de fått specialistuppdrag och tvingas kliva ur samarbetet. Det innebär även att BUP:s uppdrag som inkluderar de minsta barnen i Sollentuna hamnar på en mottagning i en annan kommun.

Det är så tyst om den här omorganisationen, konstaterar hon:

– Det är såklart tråkigt att vår tidigare kontaktperson från BUP behöver lämna samarbetet, hon har bidragit med stor kompetens inom till exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och svårigheter hos de allra yngsta. Samtidigt har vi en duktig psykolog kvar från Malinamottagningen, det kommer fortsatt att bli bra. Förskolorna kommer fortfarande få stödet de behöver.

Inget barn ska behöva vänta

”Ing­et barn i Sol­len­tu­na ska be­hö­va vän­ta i fle­ra år på att få rätt stöd”. Så lyder SAGA-teamets motto:

– Jag vill ju svara att det stämmer, att väntetiden till stöd har minskat. Det är svårt att veta säkert då det inte finns någon före- och eftermätning. Sannolikt har förskolorna uppmärksammat fler barn i ett tidigt skede och förhoppningsvis har även familjen fått stöd att söka hjälp tidigt och eventuellt fått tidigare remiss för utredning.

Hon tillägger även att hon arbetar i en kommun som satsar på att förvalta goda idéer:

– Projektsjukan som många drabbas av finns inte riktigt här. Hittar man arbetssätt som fungerar försöker kommunen behålla, vidareutveckla och förvalta – som SAGA-teamet.  Det är roligt att få jobba på det sättet!

Text & foto: Caroline Jonsson