Från och med 15 januari 2026 slopas kravet på läkarintyg för körkortstillstånd för elever med adhd och autism. Beslutet välkomnas av trafiklärare Robert Roos, som specialiserar sig på att utbilda elever med NPF och inlärningssvårigheter. Hans metoder inkluderar anpassad teoriundervisning, reflektionstid, små grupper och lektioner där eleven hämtas och lämnas på valfri plats.

Trafikskolechefen Robert Roos välkomnar eleverna med NPF och individerna med inlärningssvårigheter. Som anställd trafiklärare fick han alltid eleverna som andra upplevde var ”omöjliga att lära”. Kollegorna ansåg att Roberts elever fick körkort under mystiska omständigheter.

– NPF-eleverna har alltid väckt min nyfikenhet. Som lärare är jag sändaren, eleven är mottagaren. Jag måste hitta rätt frekvens i kommunikationen, det är mitt fel om eleven inte förstår mig.

– Vi hämtar och lämnar eleven på valfri plats i samband med körlektionen. All teori är anpassad för dyslektiker.

Utgår från elevens vardag

Till kollegorna i landet hälsar han att det handlar om vilja, mod och uthållighet. Det handlar inte om elever som är omöjliga att utbilda. När han tidigare försökt att lyfta denna elevgrupp till andra trafikskoleägare har intresset varit svalt, säger han. Arbetet ansågs för krävande, vilket fick honom att starta sin egen trafikskola med särskild inriktning på specialpedagogik inom trafik. Teoriundervisningen sker i små grupper, individuellt för den som behöver. Lektionerna kan vara fysiska eller digitala och körlektioner utgår alltid från elevens vardag: 

– En hästintresserad elev ville bara bli hämtad intill en hästbutik. Jag frågade ägaren om jag fick rita en parkeringsruta. Det gick bra. Därefter inleddes hennes lektioner intill hennes trygga plats där hon fick börja med att lära sig backa och parkera. När nya lärare anlitas är eleverna delaktiga i rekryteringen. Eleven får en gratis provlektion och värderar lärarens pedagogik inför min bedömning.  

Han önskar att fler trafiklärare vågade ta sig an nya utmaningar och lämna sin bekvämlighetszon:

– Jag brukar likna elever med helikoptern och flygplanet. Helikoptereleven flyger rakt upp och lär sig allt snabbt. Eleven som ska flyga ett Boeing 747-plan, behöver tre kilometer innan den lyfter. Jag arbetar enbart med flygplanseleverna som har lång startsträcka, men när de lyfter äger de skyn och kan sin sak. Nästan alla elever klarar teoriprovet på första försöket.

Paus och förenklat språk

Han betonar även att pausen mellan körlektionerna behöver en viss tid för att gynna eleven:

– Om eleven ska kunna ges tid för reflektion efter körningen behövs 20 minuter mellan lektionerna. De flesta trafikskolor har endast 5 minuters paus, det är för lite. Jag anser även att fler trafiklärare måste anpassa kommunikationen och hitta rätt frekvens. Det är aldrig fel på eleven. Med den insikten har man bra förutsättningar att nå eleverna med inlärningssvårigheter.

I dialog med dyslexiförbundet har han skapat bildstöd, uppläsningsfunktioner och läsvänligt typsnitt. Snart kommer hans elever med ett knapptryck att erbjudas instuderingsfrågor med förenklat språk:

– En elev kallade Trafikverkets myndighetsspråk för fikonspråk. Exempelvis: ”Du ämnar svänga vänster”. Eleven med dyslexi fastnar på ordet ämnar och besvarar därmed inte frågan. Nu utvecklar jag en funktion som förklarar myndighetsspråket så att alla elever kan besvara frågan.

– Jag har föreslagit ett flertal förslag till Trafikverket, i hopp om att språket ska förenklas, men utan resultat hittills.

Slopade läkarintyg

Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen sett över sina föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för körkortsinnehav för personer med adhd, autism och likartade tillstånd. Beslutet är nu fattat: från och med 15 januari 2026 kommer personer med adhd och autism som ansöker om körkortstillstånd inte behöva skicka in ett läkarintyg för prövning av sin diagnos – ett beslut som välkomnas av Robert:

– Äntligen! Min erfarenhet är att NPF-eleverna hanterar en stor korsning bättre än andra, många av dessa elever är bättre förare än genomsnittet. Eleven ser generellt inga problem där andra blir ängsliga. De tar in information, värderar snabbt och hittar tio olika lösningar.

Han arbetar ofta med små steg och delmål för att hjälpa eleverna att behålla motivationen. Begreppet ”intensivkurs” beskriver han enbart som ett marknadsföringsord.

– Du kan inte lära dig fortare än det du klarar av som människa. Lektionen behöver avslutas med flaggan i topp, då åker eleven hem och mår gott. Många elever kör bara en gång i veckan, men efter ett tag orkar de kanske två lektioner. Vi anpassar oss efter dagsformen, om lektionen ställs in med kort varsel har vi inga avbokningsavgifter.

Föräldrahälsning

Han uppmanar föräldrar som övningskör med sina barn: Lyssna, ge utrymme för reflektion, låt barnet själv upptäcka och glöm föräldrarollen:

– Jag välkomnar alla föräldrar att följa med under mina lektioner, det är gratis. Största misstaget som föräldrar gör är att de vill lära sitt barn allt de kan på en kvart. Grundpedagogiken handlar om att i små steg kunna förklara: Vad ska jag ska lära mig och varför.

Han återkommer till vikten av delmål och att förstärka glädjen. Han berättar om många möten med föräldrar som förundrats över hans tålamod, när de själva misslyckats med övningskörningen.

– Mina NPF-elever har ofta järnkoll på andra förare i trafiken. De informerar mig vilka fel andra förare begår och uppmärksammar bilar jag inte ens har sett.

– Många föräldrar glömmer att besvara frågorna vad och varför i trafiken och maler på om minnen från sin egen ungdom. Jag blir bara glad om de följer med och lyssnar till problemlösning i bilen. Tålamod behövs inte ens med rätt kommunikation!

Text: Caroline Jonsson Foto: Minna Kunanta

Mer information om Robert Roos trafikskola: www.transportteori.se