Förskolläraren och specialpedagogen Linnéa Klingberg berättar om hur hennes autistiska funktionssätt blir begripligt i mötet med barnen. Hon uppmärksammar hur förutsägbar miljön är och kan lätt se orsakerna bakom beteenden. Fri lek och stunden i samband med lämning och hämtning kan skapa stor oro för barn med NPF

Linnéa Klingberg är legitimerad förskollärare och utbildad specialpedagog med flera års erfarenhet som förskollärare där hon arbetat med förskolans yngsta barn. Nu arbetar hon som specialpedagog inom förskolan i Järfälla kommun. I boken Neuroaffirmativa perspektiv på autism och ADHD – i skola, vård och omsorg beskriver hon som medförfattare hur hennes autistiska funktionssätt blir begripligt i mötet med barnet Abid, som om de befinner sig på samma frekvens: 

Det handlar nästan alltid om korta ögonblick av interaktioner, som är så sköra och bräckliga, men samtidigt så värdefulla och avgörande. Flöden av intryck möter Abids ögon, öron och näsa som om de helt saknade filter; de kräver hans fulla uppmärksamhet och plötsligt befinner han sig på en annan frekvens där vi inte längre kan mötas.

Intryckspromenad

I sitt textbidrag i boken reflekterar hon över hur man kan nå fram och skapa relation till barnen som inte aktivt söker sig till andra barn och vuxna i förskolan. Att sanera intrycken som många barn har svårt att hantera, är ett sätt att underlätta vardagen och skapa utrymme för relationer och lärande: 

– Autistiska barn blir ofta stressade av otydligheten i en plottrig miljö, alla intryck som ska processas, höga ljud och många barn i rummet.

– En ”intryckspromenad” hjälper dessa barn där pedagoger funderar på vad som verkligen fyller en funktion och vad man kan plocka bort från väggarna. 

Färgglada laminerade siffror, bokstäver, figurer och foton i förskolemiljön är en tradition inom förskolan, menar hon. ”Allt ska upp på väggarna”:

– En del av detta är i enlighet med hur förskolan ska arbeta, barnens lärande ska synliggöras och finnas tillgänglig för reflektion hos barnen. Men miljön får inte leda bort uppmärksamheten från det som är viktigt i lärandet. Leksaker och väggar behöver inte vara i grälla färger, naturnära färger upplevs mindre stressande. Många barn behöver även ha tillgång till en lugn hörna för återhämtning.

”Får aldrig bli bärare”

Linnéa möter många föräldrar som kämpar lite extra för en fungerande förskola och vardag. Hon betonar att det är förskolans ansvar att kartlägga, anpassa och förebygga. Föräldrar eller barn får aldrig bli bärare av situationer som uppstår i förskolan, säger hon: 

– Föräldrarna har ovärderlig kunskap om sitt barn och tips till oss pedagoger gällande barnets behov. När pedagogen saknar strategier och verktyg uppstår lätt motsättningar, men alla pedagoger behöver lyssna till föräldrar för att kunna samarbeta och tillsammans stå på barnets sida.

I boken beskriver hon hennes strävan efter att tolka och förstå vad som ligger bakom ett barns beteende. Hon märker hur Abids beteende värderas utifrån föreställningar om ”det typiska barnet”, som en tyst överenskommelse mellan pedagogerna. Innan jag träffade Abid fick jag höra att han inte interagerar över huvud taget. Det gör han, men du måste investera mer än du gör i andra barn, vara genuint intresserad av det han gör och möta honom där.  

Möten med föräldrar

Linnéa beskriver sin relation till de normbrytande barnen i boken som innehåller fallbeskrivningar där författarna använder sig av egen erfarenhet av autism eller adhd i sin yrkesutövning som förskolepedagoger, lärare, socionomer och sjuksköterskor. Hon delar situationer där kollegor kan beskriva hur vissa barn överdriver och söker uppmärksamhet. Barnet Elis lämnar virvlar av kaos efter sig när han blir stressad, hon vet att han behöver utrymme och förberedelse för att förebygga affektutbrott. Linnéa förstår barnen som Abid och Elis. Hon uppmärksammar hur förutsägbar miljön är för barnen, men hon nyanserar fördelarna med att vara autistisk pedagog i mötet med föräldrar:

– Många föräldrar är färgade av synen på autism som en defekt, vilket inte är så konstigt. Begreppet diagnos signalerar ju sjukdom. En diagnos kan innebära en sorg och något som är svårt att acceptera för många föräldrar.

– Jag ser NPF mer som en variation av funktionssätt som inte ska eller behöver värderas i förhållande till det neurotypiska sättet att fungera.

Hon möter föräldrar som lyfter vaccinationer som orsak till autism och glutenfri kost som en lösning. – Ibland står vi långt ifrån varandra, men jag har full respekt för alla föräldrars upplevelser. I grunden vill vi att barnet ska må så bra som möjligt och att hen ska utvecklas i förskolan. Det är mitt uppdrag. 

Fri lek – med struktur 

Linnéa lyfter den fria leken som en särskilt stor utmaning som skapar oro för många barn med NPF. Pedagoger behöver skapa en struktur och tydlighet både inomhus och ute på gården där stationer med olika aktiviteter skapas för barn som har svårt med fri lek, säger hon: 

– Pedagoger måste vara tillgängliga och erbjuda bildstöd med begränsat antal alternativ där barnet kan välja aktivitet eller station. Inne finns ofta färdigställda stationer. Ute kan det räcka med att en filt läggs ut med färdiga lådor som innehåller böcker, byggmaterial eller annat som barnet gillar. En duk på ett bord ute med pennor och papper bilder en annan station. För vissa barn kan tydliga regellekar som ”under hökens alla vingar” eller ”kull” bli ett bra sätt att samspela med andra barn. 

Inför höststart

Många barn har svårt att hantera övergången från sommarlov till förskolans vardag i början av höstterminen. Linnéa beskriver hur föräldrar och förskola kan underlätta: 

– Förskolan kan sända hem laminerade bilder från avdelningen och bilder på pedagogerna inför starten. Då får föräldrar och barn något konkret att prata om när det är dags att förbereda inför första dagen. Om barnet ska byta avdelning kan den nya miljön besökas för att utforska avdelningen när andra barn inte är där. Föräldrar kan även fortsätta besöka förskolans gård under sommaren.

I bästa fall har de nya pedagogerna lärt känna barnet innan bytet blir aktuellt och följer tidigare rutiner som barnet är van vid, tillägger hon. Lämning och hämtning är situationer som ofta kan vara påfrestande både för föräldrar och barn. Rutiner som bryts hemma kan ta mycket energi från barnet och påverka dagen på förskolan. Inför lämning är det viktigt att föräldrar förmedlar om något har påverkat barnets energi, som dålig sömn eller om favoritfrukosten saknades:

– Pedagogerna behöver anpassa lämningen utifrån barnets behov, för vissa barn är det viktigt att starta dagen på sin favoritcykel eller favoritgunga. Vissa vill lämnas utomhus, andra inomhus. Viktigast är att föräldrar och förskola samarbetar och finner rutiner som följs. 

Text: Caroline Jonsson Foto: Privat
* Sociolog och professor Hanna Bertilsdotter Rosqvist samt socionom och docent Lill Hultman är redaktörer för den nämnda boken som ges ut av Studentlitteratur.